Frankenstein av Mary Shelley

 

 

 

Titel: Frankenstein or the Modern Prometheus

Författare: Mary Shelley 1818

Förlag: Woodsworth

Språk: Engelska

170 sidor

 

 

 

 

Begun when the author was only eighteen and conceived from a nightmare, Frankenstein is the deeply disturbing story of a monstrous creation which has terrified and chilled readers since its first publication in 1818. The novel has thus seared its way into the popular imagination while establishing itself as one of the pioneering works of modern science fiction.

* * * * * * *

Om inte detta är en klassiker, då vet jag inte vad…!

Jag ska erkänna att jag inte sett filmen, jag hade inte ens koll på historien när jag började läsa, vilket brukar vara en fördel. Och jag gillade verkligen Frankenstein, ett tag. Men sen blir jag alldeles för irriterad för att kunna tycka om den så mycket som jag skulle vilja. Grejen är ju den att Frankensteins monster till en början är en sån fin varelse, alldeles ny och oskuldsfull, men när hans trygga lilla värld rasar samman blir han groteskt vanvettig.  Jag kan inte hjälpa det, trots att jag förstår varför han gör det så tycker jag det är för mycket…

(Nu lite allmänbildning, ifall ni inte har koll: Frankenstein är vetenskapsmannen som skapar monstret. Själva monstret har såvitt jag vet inget namn. Så, då vet ni det.)

Frankenstein stör mig också – vad hade han egentligen väntat sig? Det är samma tankar som hos någon som spontanköper en katt eller hund (eller en papegoja!) och tröttnar efter några månader. Tänk efter, ta ansvar! Bah! Irritationen stiger och när jag läst klart är jag inte alls övertygad om berättelsens storhet. (Och bruten kronologi dessutom.) Den är välskriven och genomtänkt, men sticker inte ut så särskilt i min läsvärld.

3/5

utläst 2011