måndag 30 juni 2014

Omslagsonsdag: nu väljer vi!

Tjena, gänget! Här kommer första omröstningen, det är alltså ett av dessa alternativ som blir vårt tema på onsdag. Observera att du kan kryssa för mer än ett alternativ. Resultatet presenteras på onsdag, då vi kör på som vi brukar. Fler omslagsidéer mottages tacksamt :)

 

Vilket blir sommarens första omslagstema? (Observera att du kan kryssa för mer än ett alternativ!)
pollcode.com free polls 

onsdag 25 juni 2014

Omslagsonsdagar under sommaren

elenHoppla på er! Jag har problem, jag hinner inte med: just nu har jag inte ro för att varken läsa eller blogga. Sommarpotaten är för ostrukturerad och spontan för att klara av alla våra onsdagsmöten, så nu kör vi lite annorlunda omslagsinlägg några veckor. Jag tänkte att vi skär ner det till varannan vecka och att ni skulle vara med och bestämma teman. Vi ska alltså spendera varannan vecka med att bestämma tema och varannan vecka med att leta bokomslag. På’t ungefär.

Nu i förstaläget vill jag få in temaförslag, vad tycker du vi ska ha för teman under sommaren? Kommentera (eller mejla), ju fler förslag desto bättre och det gör inget om du föreslår teman vi redan haft. När några förslag hittat hit sätter jag fart på en omröstning, så får vi se hur det artar sig. Hoppas ni hänger med och omslagsnördar med mig även i sommar!

torsdag 19 juni 2014

Ett år med 5:2 – mått och bilder

Ett år går så försvinnande fort, nu är det redan 52 veckor sedan jag hade min första dag med halvfasta (500 kcal) och hade någon sagt åt mig att det skulle gå så jäkla bra hade jag aldrig trott dem! Här kommer några bilder, lite nuffror och 5:2-babbel om året som gått.

(Ifall du undrar: vad är 5:2?)

 

Hur har det gått?

Överlag har det fungerat väldigt bra för mig med 5:2-fasta och enda bekymret är de platåer jag hamnar på emellanåt (viktmässigt). Men så är det, kroppen anpassar sig och man får ibland klura lite och bryta det som blivit en vana för att lura den. Visst kan jag känna mig hungrig ibland, men jag är inte hungrig oftare på fastedagar än vanliga dagar och jag lärde mig snabbt att hunger alltsomoftast beror på helt andra saker än att man har ätit för lite.

 

 

På tal om vatten: jag dricker massor! Förmodligen beror det på en ökad förståelse för hur mycket jag måste röra på mig för att göra av med kalorierna i ett glas saft/mjölk/läsk och jag dricker numera vatten till maten (om det inte är kroppkakor, fläskpannkaka eller något annat gott som KRÄVER ett glas mjölk, eller om jag hemmagjort grymt god saft – jag är ingen vattenfascist mot mig själv). Det är sällan värt det att dricka en massa kalorier.
   Maten på fastedagarna är det inget fel på, ibland är det jättegott, ibland bara bukfylla. Men så är det ju på vanliga dagar också, så det är väl inte så konstigt. Portionerna är inte för små, jag blir lagom mätt när jag ätit. Kyckling i sötsur sås med ingefära, vårlök och nudlar (300 kcal) är min favorit och jag har nog ätit varianter av det ca 70 gånger senaste året ;P

 


 

Löpningen har gjort stora framsteg senaste året. I juni 2013 orkade jag 2,2 km innan jag var tvungen att stanna, helt utpumpad, och hasa mig hem igen. Nu ligger mitt längdrekord på 6,39 km (satt i vintras innan mitt knä gick sönder och jag tvingades ta det lugnt) och jag känner att jag skulle kunna orka så mycket längre. Jag minns med glädje den höstiga kväll då jag sprang till zumban och upptäckte en ny studs i steget, hur jag liksom skuttade fram. Det går inte att beskriva och är en känsla jag unnar alla. Min kropp är ju grym! Häromdagen sprang jag 5 km för första gången sedan i vintras (pga. knät) och kände återigen samma ostoppbarhet, samma oväntade studs i steget. Slipade samtidigt mitt personliga rekord och bestämde mig för att springa mitt första lopp. Alla som bor i närheten, häng med och spring/gå Karlskrona stadslopp 31 juni, 5 km eller en mil – kom och lek med mig! :D

 

 

Måttband och våg

Innan vi tar oss an mina siffror vill jag slänga in några informerande ord: jag kunde gått ner så mycket mer! Faktum är att jag inte alls fastat konstant i ett år, hela senhösten och vintern blev förstörd av förkylningar varav den drygaste höll i sig i 8 veckor. När jag är sjuk vill min kropp äta och då tänker jag inte neka den mat. Glädjande nog kan jag meddela att jag under denna tid (utan träning och utan fasta, under julgalenskaperna dessutom) inte gick upp i vikt. Men nog babblat, här har ni mina mått!

 

 

Av ovan mått är det mycket som får mig att flina fånigt, men vi kan väl ta upp mina farhågor kring vad som händer med huden när man går ner i vikt. Jag var beredd på fladdriga lår, fladdrig mage och armar, men det är inte så farligt. Och är det inte lite superawesome ändå att brösten inte alls krympt lika mycket som resten av mig? Proportionellt är alltså mina bröst nu större än de var ;) Jag har inte ens behövt gå ner i kupa än. Men det är ju så långt mycket mer än bara utseendet - kroppen är mitt redskap och den fungerar så jäkla mycket bättre nu än tidigare. (Och jag kan se mina magmuskler!!! :D)

 

 

Här nedan har ni min viktkurva, det röda fältet är BMI över 30, det gröna är under 25 – det är dit jag ska. Jag vet att BMI inte är ett bra mått för att se om man väger rätt, men jag är nyfiken. Grejen är att jag aldrig haft ett BMI under 25, jag pluppade upp 10 kg när puberteten slog till och har legat en bit över 25 sedan dess. Nu har jag 7,7 kg kvar till mitt mål och är nere på det jag vägde när jag började gymnasiet (dvs. knappt 13 år sedan). Att bli av med 13 års övervikt på 52 veckor är fan grymt!

 


Men läget i garderoben är värre - väldigt få plagg passar. Störigt på ett sätt, underbart på ett annat! Mina shorts, som jag tidigare levt i om somrarna, är storlek 46 och ramlar nu av mig – förra veckan köpte jag nya, ett par i storlek 38 och ett par i small!!! O_O Alltså, jag KAN verkligen inte fatta detta! Och helt plötsligt stod jag i provhytten med en klänning i S och tyckte jag såg jäkligt bra ut. Åårgh, hohohoho! Egopotat, egopotat, egopotat ^^

 

 

Jag skulle förmodligen kunna babbla hela kvällen om hur det har varit, men detta är redan ett alldeles för långt inlägg. Kontentan är att jag mår strålande, blir fånigt glad när jag gör nya upptäckter (såg t. ex. häromveckan att mina öron inte ser likadana ut längre och att jag har ett mellanrum mellan låren!) och tycker att alla som kan bör prova på halvfasta. Det är även en helt otrolig känsla att veta att jag har gjort detta på egen hand, att jag kan mer än jag vet och att känna längtan efter att spränga nya gränser, i löparspåret och annorstädes.
   Lämnar er med en före- och efterbild, ignorera att jag ser sur ut, jag skyller på solen och tackar mamma för att hon sydde in min femtiotalsklänning.

 


Juli 2013 och juni 2014.

 


Random egobilder. Jante kan ta sig någonstans – jag är fasen grym!

 

Följ mig gärna på instagram: tuberosum
Läs mina övriga inlägg om 5:2 här.

onsdag 18 juni 2014

Omslagsonsdag #49 sommar

Skolavslutningar, marknader, midsommar och åskskurar – hej, sommar!

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag. uppe till höger.



Veckans snyggaste är My Life Next Door. Mycket chicklit och gulligullromantiska böcker idag, inte riktigt sådant jag läser (man man kan ju dregla på omslagen lite ändå).

 

Vilket omslag är din favorit?

torsdag 12 juni 2014

Madapple av Christina Meldrum

madapple

Välkommen till en dansk del av det gudstokiga USA.

Aslaug är 15 år och har växt upp isolerad från samhället, hon känner och förlitar sig på en enda människa, sin allt annat än tillgivna mor. De lever sida vid sida och modern lär Aslaug vilka växter som används mot vilka sjukdomar, hon undervisar henne i utdöda språk och berättar folksägner av olika slag: Edens lustgård och nissar blandas med Yggdrasil och censurerad litteratur.
   Men så en morgon är Aslaug ensam, hennes sjuka mor har dött under natten och dottern försöker ge sin mor en värdig begravning, med runsten och kroppsmålning. Ni kan ju själva gissa vad polisen tycker om sådant när de upptäcker henne. Nu plötsligt tvingas Aslaug på egen hand försöka förstå sig på samhällets normer och hur andra människor fungerar.

Först och främst måste jag gnöla lite, i den här boken finns nämligen bruten kronologi rakt igenom: vartannat kapitel utspelar sig i en dåtid, vartannat i nutid i en rättegångssal där Aslaug står anklagad för dubbelmord. På så vis vet vi alldeles för tidigt vad som kommer hända, vilka som ska dö och hur. Så onödigt! Förmodligen var det därför jag inte fastnade för den här boken förrän mot slutet, första halvan blev gång på gång spoilad och jag tyade inte med det. Men andra halvan blev bättre, även om vi här stöter på ett annat problem. Plötsligt glöms nämligen alla fasansfullheter människor utsatt Aslaug för bort, kalla mig långsint men så gör man inte. Boken hade inte behövt älta för min skull, men någon storts eftermäle borde hemskheterna fått. Man kan inte bara låtsas som ingenting. Tyvärr får det mig att lämna Madapple i muttrande ordalag. Att jag dessutom har grymt svårt för fundamentalism (oavsett religion) gör kanske inte boken mer lättsmält heller.

Nu låter jag gnölig, men den är faktiskt okej. Jag hade kanske förväntat mig något annat, något mer häxaktigt, men det är ju mitt eget fel. Om du är intresserad så bered dig på gudsgalna kristna, rättegångsdialoger, danska ord och uttryck (tonårshunken heter Rune – bara en sån sak!) samt en huvudperson som inte alltid verkar helt klar i skallen – det är det jag minns från Madapple.

 


Madapple

Christina Meldrum 2008
Alfred A. Knopf
404 sidor
ISBN: 9780375851773
goodreads-snitt: 3,39

adlibris bokus cdon

onsdag 11 juni 2014

Omslagsonsdag #48 brunt

Såhär i studenttider föll mitt onsdagsval på brunt, återigen ett oerhört genomtänkt beslut. Men brunt behöver ju inte vara trist och moloket. Nästa vecka blir temat somrigare, jag lovar.

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag. uppe till höger.

book covers brown 1book covers brown 2book covers brown 3

Veckans snyggaste är knepigt, men The Fiddler’s Gun och Strands of Bronze and Gold ligger båda bra till. De är dessutom ännu snyggare på riktigt, sådant skall premieras :)

Vilket omslag är din favorit?

torsdag 5 juni 2014

Maj 2014

instamaj


Maj blev en dunderbra läsmånad och när jag kollade upp sidantalet var jag helt övertygad om att jag räknat fel – så många sidor kunde det väl ändå inte bli?!

 

 

Totalt sidantal: 3005
(Klicka på böckerna för att komma till mina recensioner, eller till goodreads/bokus för mer information.)

Bäst: Blekingska dialektord ligger bra till, då den är enda femman i maj, men jag måste puffa lite för Delilah Dirk and the Turkish Lieutenant. Trots att berättelsen kändes lite tunn är detta en riktigt trevlig grafisk roman.
Sämst: Slumpens spöke, som jag inte förstod mig på.

I juni blir det lite Cassandra Clare på goodreads med Nellys Read-a-long där jag åtminstone ska försöka läsa City of Ashes, men jag skulle även vilja ta mig igenom Dark Triumph (His Fair Assassin #2) av Robin Le Fevres och läsa lite bak- och blomböcker. Vi får se vad jag känner för!

 

 

 

Annat nämnvärt i maj: det blev en dagsutflykt till Kivik med omnejd med obligatorisk promenad upp på Stenshuvud – vilken underbar dag! Potaten fyllde 29 och köpte en bok och underkläder för födelsedagspengarna, Johanna och Elen läste bok ihop och var rörande överens om dess styrkor och svagheter. Jag slogs med ris och gräs i skogen, gjorde mitt första linoleumtryck och gick in mina vandringsskor. Maj, du var en sagolikt härlig månad även i år!

 

I The Drawing Jar var det dinosaurier och regnskog som gällde och i sista minuten kluddade jag ihop en teckning. Hoppas på bättre framförhållning i juni då vi ska rita eller måla något med räv och/eller Näcken. Väl mött på instagram, under #thedrawingjar

thedrawingjarmaj

onsdag 4 juni 2014

Omslagsonsdag #47 rymd

Jaha Elen, låt nu höra varför du valde rymdiga omslag den här veckan. Örhm, glad nationaldag på er! Det är juni och Sweden Rock och pingst och hela faderullan. Allt måste inte vara logiskt – nu kör vi rakt ut i rymden!

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag. uppe till höger.

book covers space 1book covers space 2book covers space 3book covers space 4

Veckans snyggaste är nog These Broken Stars – så tjusigt.

 

Vilket omslag är din favorit?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...