lördag 31 januari 2015

Droughtlander – 9 veckor till

Om nio veckor är det så äntligen dags för fortsättningen av första säsongen av Outlander. Det är inte okej att hugga itu serier såhär – inte alls okej! Men nu börjar det i alla fall ploppa upp teaser trailers och annat mumsigt. Här har vi ett par videor för den svältfödde, fler finns på youtube.

Någon annan som tycker att nio veckor är alldeles för mycket?!

Min recension av boken hittar du här.

TBR: inför februari 2015

Fråga mig inte hur det gick till men plötsligt tog januari slut. Jag har sedan i december utlovat en video där jag pratar om 2015, men det är egentligen bara en sak som gäller i år: läsa när jag vill, orkar och kan samt läsa de böcker jag redan har. Här följer därför ett urval av böckerna i min olästhylla, i en potatvideo med usel bildkvalitet. (Vem hade kunnat ana att kameran blir sämre när man spräcker linsen? ~~)

 

 

Böckerna
(0:30) John Saturnall’s Feast goodreads
(0:51) Ät mig goodreads
(1:20) Lady Chatterleys älskare goodreads
(1:32) Jag, En  goodreads
(1:44) We Are All Completely Beside Ourselves goodreads
(2:15) The Kingdom Under the Sea goodreads
(2:38) City of Glass goodreads
(3:01) Dark Triumph goodreads
(3:22) Fortunately the Milk goodreads

Anna på Fantastiska berättelser har nu i februari en hyllvärmartävling, så det är klart jag hakar på där, för några nya böcker innan bokrean lär det nog inte bli (även om jag yrar om det i videon- vi får se).

 

Vilken/vilka hyllvärmare ska jag börja med?
 
pollcode.com free polls

 

Tack till alla som röstar!

torsdag 29 januari 2015

Deadly Class, Volume 1

Årgh, jag ville så gärna falla hårt för denna, jag ville svepas med som jag blev  bortsvept av Saga. Men hur brukar det gå när man har höga förhoppningar?

Deadly Class är en grafisk roman som handlar om en hemlös kille som av någon anledning får plats vid internatskolan som utbildar lönnmördare. Här finns gänggrupperingar och riktigt blodiga hemläxor; här pluggar superskurkarnas avkommor tillsammans med tuffingarna från olika gäng i USA. Det hade kunnat bli en riktigt intressant serie, men dessvärre kände jag ingenting när jag läst klart.
   Så vad är problemet? Först och främst ska jag ärligt säga att jag inte gillar tecknarstilen, den är för sketchig och perfektionisten i mig får känslan av ett hafsverk, även om jag vet att det är lite elakt sagt. Kanske beror det delvis på att vi befinner oss på 1980-talet, något som serien rent utseendemässigt verkar ha anammat och som jag inte alls är svag för.
   De serier jag fastnar för har oftast en distinkt stil och är skapade av illustratörer som inspirerar mig. I sådana fall kan även en halvtråkig historia fungera, men när såväl stil som innehåll saknar något spännande, något som jag kan höja på ögonbrynen åt och bry mig om, och när ingenting alls lyckas charma mig så hjälper det inte att boken i grunden bygger på en spännande idé. Så är det här; jag bryr mig inte ett skvatt om vem som tar död på vem eller hur det ska gå för huvudkaraktärerna. Jag tycker inte ens illa om dem och däri ligger roten till den svaga tvåa jag nu tvingas ge Deadly Class Volume 1. Detta sägs med en uppriktigt nedstämd suck, för jag ville så gärna gilla den.

goodreads-snitt: 4,11
adlibris bokus cdon

Jag kommer att vifta med denna i min sammanfattningsvideo för januari, om du är nyfiken på hur den egentligen ser ut så bör du återkomma, för framsidorna jag visar idag är mycket roligare än insidan.

onsdag 28 januari 2015

Omslagsonsdag #76 blått

Ajajaj, idag är jag en dålig lekledare och mitt inlägg är urbota sent – håll till godo med de få blåingar jag snubblat över senaste tiden.

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag, uppe till höger.



 

Vilket omslag är din favorit?

onsdag 21 januari 2015

Omslagsonsdag #75 Hunden efter håren

Nu blev det såhär igen, för livet rusar på och potaten hinner inte alltid med. Men det gör ju inte så mycket när man hela tiden snubblar över snygga bokomslag att dregla över. Idag är temat alltså fritt - vilka snygga böcker vill du visa upp?

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag, uppe till höger.

heh1heh2

Veckans snyggaste får nog bli I’m the King of the Castle, men jag hade kunnat välja i princip vilken utan att få dåligt samvete :}

Vilket omslag är din favorit?

tisdag 20 januari 2015

Nu jäklar: Nyckeln innan bion!

Ibland är man fånig; ibland får man för sig saker – men det finns faktiskt en hel del anledningar till varför jag (och du) borde läsa ut Nyckeln innan Cirkeln har biopremiär. Vill du ha en kort lista på varför? Det hoppas jag, för här kommer det en:

  • Passa på att avsluta serien innan filmatiseringen kommer och förvirrar dig. Kanske hoppar de över något viktigt, kanske lägger de till något nytt? Vem vet. Om det hintas/spoilas något i filmen så är du immun eftersom du redan läst ut serien. (Skräckexempel: City of Bones där de spoilade en STOR grej i första filmen som inte alls var med i boken. Inte okej!)
  • Låt ingen sabba dina karaktärer! Oavsett hur bra någon är i en roll KAN de inte stämma helt med den bild du själv skapat när du läst. Läser du sista boken innan filmerna kommer har du chansen att bygga världen helt på egen hand.
  • Behöver du en deadline för att äntligen plocka ner den här tjocka jäkla boken från olästhyllan? Nu har du en: 18 februari 2015!

Fast du kanske blir lite skrajsen? Känns det som ett mastodontprojekt att komma igenom 813 sidor på knappt en månad? Då har jag en liten, liten fråga: Klarar du 30 sidor om dagen? För kolla här:

På bussen, på lunchen, i väntan på John Blund: börja idag och du är huxflux två dagar före schemat! ;D

Hänger du på?
Nu jäklar!

onsdag 14 januari 2015

Omslagsonsdag #74 tjusiga köp

Man är väl för jäkla dummer ibland, men jag fortsätter att köpa böcker för att deras omslag är fina (ofta utan att egentligen ha ens ett hum om vad de handlar om). Utfallet är lite ojämnt: ibland är det en besvikelse när jag väl läser den, ibland är det en ny favorit.
   Idag har jag letat reda på nio böcker jag köpt mer eller mindre (eller snarare HELT!) pga. deras fina omslag: tre favoriter, tre godkända och tre besvikelser (i den ordningen). Om du är nyfiken så klicka på bilderna och läs mina recensioner :)

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag, uppe till höger.



Veckans snyggaste blir The Children’s Book, den enda av de ovan som jag faktiskt inte ens orkade läsa ut. Det är ett dåligt samvete som ibland gnager mig och kanske ger jag den därför ett nytt försök. Nångång. Så småningom.

Vilket omslag är din favorit?

tisdag 13 januari 2015

Nytillskott #39 julklappsbookhaul, eller nåt

Tjohejsan! Här är jag igen med en massa nya böcker. Man hade kanske kunnat sminka till sig och tagit på sig lite mer uttänkta kläder innan, men det är tydligen inte riktigt min stil :P Här kommer julklappsböckerna och en hel drös trädgårdsböcker – för nu är det vår på gång och planerna inför säsongen 2015 är många! Du vet den där känslan som man får av att bläddra i utgivningskatalogerna från bokförlagen, den känslan får jag av att ta mig an frökatalogen. SÅ jäkla skoj är detta!

 

(0:45) Största trädgårdshjälpen
(1:03) Om grönska
(1:27) Din guide i plantskolan
(1:55) Lökar och knölar
(2:25) Vintergröna växter
(2:45) Skuggväxter
(3:06) Beskärningsboken
(3:30) Handbok för köksträdgården – underbara bok! Underbara, underbara bok!

(5:40) Into that Forest | goodreads
(6:33) I skuggan av träden
(7:05) Animal Farm | goodreads
(7:37) Harry Potter and the Philosopher’s Stone | goodreads
   +#potatbokpåvift
(8:29) Layout & Background | goodreads
(9:05) Clear Skies eco-journal | goodreads

Hmm, på något vänster hade jag intalat mig själv att jag inte hade så många nya böcker. Man är förbannat bra på att gå bakom ryggen på sig själv…

söndag 11 januari 2015

“Two girls. Two tigers. Wild and free.”

Två flickor adopteras av två pungvargar (tasmanian tigers) och överlever likt Mowgli utan sina föräldrar i det vilda. Tja, det kan väl bli trevlig jullovsläsning, tänkte jag och drog med mig denna snygging hem. Och även om just “mysig” kanske inte är det ord jag vill beskriva den med så blev jag minsann inte besviken.

Hannah och Becky är bara småflickor när de plötsligt står övergivna och ensamma långt från civilisationen. I Into that Forest berättar Hannah om livet före, under och efter att de uppfostras av vilda djur mitt ute i den tasmanska bushen.
   En varning utfärdas för språkfanatiker: det är inte RP vi bjuds på här! Jag gillar idén med det udda språket, berättaren säger det bäst själv: “Me first thing is an apology – me language is bad cos I lost it and had to learn it again.” Jag vet inte om det är skrivet mestadels på dialekt eller vad, men det gör att jag sitter och läser högt för mig själv. Språkbesserwissern i mig klarade faktiskt av att någorlunda förbise konstiga verbböjningar och annat och tillät mig att ryckas med.
   Jag säger inte att det är en oförglömlig bok, den är nödvändigtvis inte olik allt annat, men den är fin, kort och tar inte alltid de vändningar jag förväntat mig. Än en gång lönade det sig att döma boken efter omslaget och jag är glad att jag spontanköpte den mitt i julstressen. Det blir en stabil trea till Into that Forest och ett plus för illustrationerna (ovan).

goodreads-snitt: 3,76
adlibris bokus cdon

 

Lite faktanörderi: Vad är en pungvarg/tasmanian tiger?

Jag trodde länge att tasmanian tiger var dialektalt för tasmansk djävul, men icke. Arten var endemisk för Australien, men när européerna kom dit fanns den bara kvar i Tasmanien. På 1800-talet utlystes skottpengar på pungvargen och det sista kända exemplaret dog 1936 på Hobart zoo. [info+bild: wikipedia]

Det finns något oerhört spännande och sorgligt med utdöda djur. Minns någon förresten dronten Dodo från 90-talets glada barnprogramstablå? Eller frågesporten om dinsaurier som gick tidigt om helgmornarna (gissar lördagar) och hade Tintin som “film”? Good times – är det konstigt att man blev lite nördig av en sådan uppväxt? :D

onsdag 7 januari 2015

Omslagsonsdag #73: Hälsa

Hälsa eller ohälsa – här är en massa böcker om hur man mår bra och varför man mår dåligt. Tro’t om du vill, men de kan ju vara snygga ändå ;)

Standardintro: Det är inte bara jag. Jag vet att det inte bara är jag. Vi är många boktokar som gillar bokomslag; vi bryr oss om hur våra böcker ser ut och planerar våra inköp efter hur snyggt ett omslag är. Är det helt logiskt? Nä, men det bryr vi oss faktiskt inte om.
   Vill någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag, uppe till höger.

health bookcovers 1health-bookcovers-2health bookcovers 3

Veckans snyggaste: ja, jag vet inte. Är jäkligt svag för Kalles fina bok, som är signerad men ännu oläst (fy dig, Elen!), så det blir Stark som en björn, snabb som en örn. :]

Vilket omslag är din favorit?

tisdag 6 januari 2015

Dash och Lilys utmaningsbok

Vill du ha ett lästips inför nästa jul? Då är det denna som gäller.

Ni har sagt åt mig att läsa Dash och Lilys utmaningsbok och det var väl tur att jag till slut lyssnade. (Även om det tog ett par år.) För detta är verkligen en julig, gullig och lagom romantisk liten bok. Det är inte det bästa jag läst, men den är oförarglig och under julen passade den utmärkt, med sitt julstök och boknörderi i New York.
   Om någon lyckats missa den så är det berättelsen om två tonåringar som aldrig mötts: Lily lämnar utmaningar i en röd anteckningsbok i en bokhandel och Dash plockar upp boken och följer anvisningarna. De skickar sedan boken mellan sig och frågan är hur det ska gå när de möts på riktigt. Jag älskar idén med anteckningsboken, vilket härligt sätt att träffa nya människor!

Dash och Lilys utmaningsbok är ett samarbete mellan David Levithan och Rachel Cohn och jag märkte en tydlig skillnad mellan deras texter. Tyvärr störde jag mig ibland på Dashs berättarröst, han har något fånigt besserwissrigt, nästan lillgammalt, över sig. (Påminde tyvärr en del om Holden i Räddaren i nöden, som jag inte alls stod ut med.) Som jag förstått det är det David Levithan som skrivit Dashs kapitel, något som inte bådar särskilt gott inför Jag, En som står här i olästhyllan… Hoppas verkligen inte att jag får den känslan även där.

Nåväl, Dash och Lilys utmaningsbok var söt och läsvärd och julmysig – jag föreslår att du försöker lägga vantarna på X publishings fina utgåva innan den försvinner.

goodreads-snitt: 3,87
adlibris bokus cdon

Nyutgåva från Gilla förlag: adlibris bokus cdon
engelska: adlibris bokus cdon | adlibris bokus

fredag 2 januari 2015

Toppen 2014

Såhär på bloggens treårsdag (Hipphipp!) är det dags att sammanfatta topplistan över lästa böcker 2014. Inga konstigheter, nu kör vi :)

Klicka på bilderna för att komma till mina recensioner, där sådana finns.

 

10. Delilah Dirk and the Turkish Lieutenant är en trevlig serieroman om än något tunn. Tony Cliff är riktigt jäkla bra på färger och stämningen i boken är något av det snyggaste i min seriehylla. Berättelsen är kanske inte lika uppseendeväckande, men som första delen i något större fungerar den definitivt.

9. The Winner’s Curse är även det första delen av flera, denna gång ungdomsfantasy. Här finns förslavade och kolonisatörer (tänk dig Romarriket) och det kanske mest intressanta är hur jag inte kunde bestämma mig för vem jag skulle heja på. Jag vet att jag inte skrivit någon längre recension av denna än, men förhoppningsvis är det på gång.

8. Älskaren blev årets klassiker för mig, en riktigt bra (och kort) bok som lämpade sig för såväl högläsning som bokcirklande med Lundströms bokradio.

 

7. Grave Mercy var bara så jäkla härlig! Det är ungdomsfantasy som drog mig in i medeltida Britannien och blandade in Döden, profetior och – håll i er nu – lönnmördarnunnor! Andra boken står i olästhyllan och jag hoppas kunna ta mig an den vilken dag som helst! :D

6. Stora döden är en riktig tegelsten, men det gjorde inget. Jag är och förblir helt otroligt digerdödsnördig. Detta är bara hur intressant som helst!

5. Saga Volume 3 är årets bästa Saga-tillskott (fjärde boken var tyvärr inte alls lika förtjusande). Har du fortfarande inte kollat in denna underbart skruvade serie – gör det!

 

4. Burial Rites är den sagolikt stämningsfulla berättelsen om den sista (senaste, säger ordbesserwissern) dödsdömda personen på Island. Vi får följa henne i väntan på avrättning när hon tvingas bo hos en främmande familj ute på landsbygden. Egentligen är inte detta alls min typ av bok, tempot är lågt och det finns inte ens någon magi att sukta efter. Men det är riktigt, riktigt bra och jag har aldrig känt att ett landskap gjort så mycket för en bok förr.

3. Blekingska dialektord är ett av årets allra bästa nörderitillskott i min bokhylla. Jag älskar ord, jag älskar landsänden jag bor i – den här boken har jag behövt sedan jag lärde mig läsa!

2. Rävjakten är den finaste Pettson-boken! Jag hade helt glömt bort hur bra den är och när jag råkade få med den hem från bokrean var det återfunnen kärlek direkt. Alltså, hur kan Sven Nordqvist vara så bra…?

 

Bäst 2014 är förmodligen ingen överraskning. Har du hängt med här under året så vet du hur knockad jag blev av Bea Uusmas Expeditionen. Jag kan fortfarande komma på mig själv med att tänka på den och överrumplas av en sorgsen ensamhet. Jag kan känna obehaget från en vit kall värld att hopplöst vandra genom. Du behöver inte gilla faktaböcker för att gilla denna, bara ge den en chans!

Det var 2014 det, vad väntar i år tro?

torsdag 1 januari 2015

Botten 2014

Gott nytt år på er, kära gobitar! Det är  hög tid att sammanfatta fjolåret och det gör jag idag med att lista de sämsta böckerna jag läste 2014. Vanligtvis brukar min bottenlista innehålla de böcker som “vunnit” utmärkelsen månadens sämsta i mina månadssammanfattningar, men 2014 har det gått troll i mitt bloggande och det blev inte en enda sammanfattning under årets andra halva. Därför innehåller listan de böcker som varit dåliga och bara skrapat ihop en eller två stjärnor på goodreads.

 

sällsammaögonblick

11. Sällsamma ögonblick i svensk natur var mysig och hade fina bilder, men det blev för mycket kaka på kaka, de olika berättelserna var tyvärr inte så olika och jag tappade snart intresset.

10. The Immortal Life of Henrietta Lacks – äntligen läste jag denna! Kanske föll den på mina högt ställda förväntningar. Jag trodde att jag ska skulle bli förbannad, och det blev jag, men som så många gånger förr blir jag uppgiven och less när det kommer till USA:s syn på hudfärg. (Och hyckleriet kring hur deras samhälle är jämställt och fritt från rasism.) Till slut drunknade boken i detta för mig och det blev en rejäl besvikelse.

9. Cupcakes är receptboken med vad som skulle kunna vara världens sötaste cupcakes. Jag får sockerchock och efterföljande skallebank bara jag tänker på den…

 

8. The Owl Killers är en av årets allra snyggaste böcker, men dessvärre även en av  årets segaste… Som jag ville älska den; som jag fick slita för att till slut ta mig igenom den. Det gör mig på riktigt ledsen att jag inte gillade den.

7. Novellsamlingar är verkligen inte mig grej och här har vi tre som jag tog mig igenom 2014. Kanske borde jag ge upp novelläsandet en gång för alla nu? Detta funkar ju bara inte… Däremot tyckte jag det var riktigt roligt att rita framför kameran :) Vill ni se mer sådant 2015?

  

 

 

6. Madapple  lurade mig, jag trodde det var fantasy och blev riktigt besviken när det visade sig att häxorna inte alls var magiska. Vill du läsa om superreligiösa danskättlingar i USA så kanske den kan vara något, annars nä…

5. I Am Pusheen the Cat har charmat många, men jag ser verkligen inte poängen. Visst, det finns några smarta kattiakttagelser, men mest känns det som en aldrig sinande ström försök att pumpa folk på pengar med en söt karaktär som egentligen inte alls är särskilt rolig.

4. Slumpens spöke var konstig. Och tråkig.

 

3. The Last Four Things är uppföljaren till The Left Hand of God, som jag gillade. Men när jag äntligen fick dyka ner i denna den andra boken tog det tvärstopp – plötsligt kunde jag inte alls komma på vad som var bra med första boken och la uppgivet ner läsningen efter 80 sidor.

2. 5:2-kokboken förtjänar minsann sin plats på pallen här, den var inte alls bra. Mina klagomål inkluderar ilska mot info-texten i början, där 5:2 beskrivs som en metod för att främst gå ner i vikt, något jag inte alls tycker stämmer (det handlar om så mycket mer för mig, viktnedgång är mer en bonus). Dessutom innehåller recepten konstiga ingredienser som jag inte vet var jag kan köpa och VARFÖR i hela fridens dar lägger Angela Dowden sådan vikt vid att göra kalorisnåla efterrätter? Så jäkla onödigt! Sedan skulle jag vilja att någon korrläste kaloriinnehållet i recepten, för jag litar inte alls på att det stämmer. Nej, inge bra…

Mina 5:2-inlägg hittar du här.

 

Sämst 2014 blev dessvärre senaste delen i en serie som jag tidigare älskat, för vad var det egentligen som hände med Lou!? Jag vet att jag inte är ensam i min förvirring, vi är många som känner oss bortkollrade, som inte alls känner igen Lou eller det mysiga Frankrike där hon brukade bo. Nu är sommarsol och baguetter utbytta mot scifi, rosa kristaller och hypnotiserade vita kaniner. Låter det snurrigt? Det är det.

 

Imorrn blir det roligare – då är det dags för de bästa böckerna jag tog mig igenom 2014!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...